Paradiset

Ja, okej...jag är såld! Förstår först nu varför Thailand klassas som svenskarnas paradis nummer ett. Jag kan inte annat än att hålla med. Vilken natur, vilka människor, vilken lätthet att leva. Men det finns alltid två sidor av myntet. Jag kan inte blunda för det faktum att många thailändare sliter för sitt levebröd. Men precis som i Zambia så bemöts man ändå med ett genuint äkta leende. Det värmer i mitt hjärta! Jag niger och bugar för fantastiskt starka och modiga människor som oegoistiskt delar med sig av något som faktiskt alla har råd med, dvs. ödmjukhet, värme och generositet gentemot sina medmänniskor. Jag är otroligt tacksam över de möjligheter som jag har i och med att jag föddes som svensk medborgare. Det är lätt att bli hemmablind och ta dessa möjligheter för givet. Tacksamheten föder en längtan efter att ge tillbaka och göra mer gott för mina medmänniskor. Att vara snäll mot andra och göra andra gott är vackert! Jag älskar människor som kan leva sina liv utan att klättra på andra. Placerar med glädje Thailand och dess människor i en särskild plats i hjärtat. Alla ni som inte har varit där...åk dit!